Analys av Bil Sweden, höjda förmånsvärden
Vi ställde några frågor till Bil Sweden, för att höra om deras syn på de olika förändringar som införts och kommer införas på runt förmånsbilar. Självklart blir det en analys av införandet av hur förändringen av förmånsvärdesberäkningen kan tänkas slå.
Läs vad Sofia Linder, chefsekonom på Bil Sweden skriver om deras syn.
Höjd förmånsskatt för nya bilar som registreras från 1 juli
Som en del av den gröna skatteväxlingen kommer schablonberäkningen av bilförmån att justeras från och med den 1 juli 2021 för nya bilar. Det är två delbelopp i schablonen som ändras, det ränterelaterade och det prisrelaterade beloppet.
Detta medför att förmånsvärdet, som läggs på bruttolönen och sedan beskattas, ökar med i genomsnitt 25 procent. Höjningen blir störst för bilar som har ett förmånsgrundande pris på 357 000 kronor, en ökning med 34 procent. För dessa bilinnehavare blir det 750 kronor mindre kvar i plånboken varje månad, eller 9 000 kronor per år (vid en marginalskatt på 52,2 procent). Bilar med ett pris högre än 650 000 kronor får ett något lägre förmånsvärde än tidigare, då det så kallade lyxbilstillägget i den prisrelaterade delen ersätts med en lägre generell procentsats. Det förmånsgrundande priset för elbilar och laddhybrider fastställs till priset för en motsvarande bil utan elektrifiering, vilket medför att de oftast hamnar under den brytpunkten.
Anledningen till att förmånsvärdena höjs är att innehav av en förmånsbil anses vara billigare än att äga samma bil privat.
Det är den skillnaden som regeringen och samarbetspartierna vill utjämna genom den nya schablonen för förmånsvärde, som syftar till ökad neutralitet i inkomstbeskattningen av bilförmån och kontant lön.
Ytterligare förändringar som kan göra förmånsbilarna dyrare
I år sker flera förändringar, som i de flesta fall gör det dyrare att ha förmånsbil. Att de överlappar varandra och sker vid olika tidpunkter medför att det är svårt att överblicka konsekvenserna för såväl konsumenterna, företagen som branschen. Det handlar om:
Den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar som slopades vid årsskiftet Sedan 2002 har förmånsvärdet för miljöbilar (elbilar, laddhybrider och gasdrivna bilar) beräknats utifrån priset för närmast jämförbara bil utan miljöteknik. Samtidigt fick man tidigare en rabatt på förmånsvärdet med 40 procent eller som mest 10 000 kronor per år. Vid årsskiftet slopades den rabatten för alla miljöbilar i förmånssystemet och gav en kostnadshöjning med 435 kronor per månad. Totalt berördes ca 75 000 förmånsbilister med miljöbil.
Förändringar i Bonus malus-systemet från och med 1 april
Bonus malus har vi haft i Sverige sedan 1 juli 2018. Systemet ger en bonus till nya bilar med låga utsläpp, medan nya bilar med högre utsläpp får höjd skatt de tre första åren, malus.
I år har det skett förändringar i systemet som gäller bilar tagna i trafik från 1 april. Elbilar får en höjd bonus med 10 000 kronor, från 60 000 till 70 000 kronor. För laddhybrider sänks bonusen med i snitt 10 000 kronor. Dessutom skärptes kraven på utsläppsnivåerna för att få miljöbonus från 70 gram till 60 gram koldioxid per kilometer, vilket gör att vissa laddhybrider inte längre är berättigade till bonusen. För förmånsbilisterna påverkar bonusen bilens leasingkostnad.
Samtidigt höjdes malusen, den förhöjda fordonsskatten, för bilar som har ett koldioxidutsläpp högre än 90 gram per kilometer. Detta då de två utsläppsgränserna i beräkningsmodellen sänktes och beskattningen per gram höjdes. Fordonsskatten utgör en del av förmånsvärdets schablonberäkning, vilket påverkar de fossildrivna fordonens förmånsskatt.
Återbetalningsskyldighet av bonus vid export utreds vidare
Under 2021 avsåg regeringen även att införa en återbetalningsskyldighet för den första köparen av en klimatbonusbil om bilen exporteras inom fem år. Förslaget fick stark kritik och håller på att omarbetas.
Dyrare förmånsbilar riskerar att bromsa omställningstakten
Två av tre av de nyregistrerade bilarna 2020 ägs eller leasas av företag och det har blivit allt vanligare med förmåns- eller personalbilar som den anställde får bruka som en privat bil. 74 procent av samtliga nya laddbara bilar som registrerades förra året var på ett företag.
Den höjda förmånsbeskattningen tillsammans med de övriga förändringarna ökar kostnaden både för företaget och den anställde. När förmånsvärdet ökar stiger även arbetsgivaravgiften för företaget. Om det är arbetsgivaren eller den anställde som får bära den kostnaden beror på vilken bilpolicy företaget har.
Förmånssystemet har tillsammans med nedsättningen till jämförbar konventionell bil pressat ner priserna så att fler har kunnat köpa laddbara bilar som traditionellt är dyra i inköp. Detta har spelat stor roll för takten på elektrifieringen och omställningen till mer miljövänliga bilar i Sverige, inte minst via begagnatmarknaden eftersom förmånsbilarna säljs vidare när leasingperioden har gått ut. De kraftiga höjningarna av förmånsvärdena riskerar därför att få betydande konsekvenser och bromsa upp den positiva tillväxttakten av andelen laddbara bilar. Förmånssystemet bidrar även positivt till trafiksäkerheten då nya bilar är bra utrustade och många kunder väljer tillägg av nya säkerhetssystem som ännu inte blivit standard. Risken finns att den höjda förmånsskatten leder till att allt fler i stället väljer att köpa en äldre bil och att färre laddbara bilar därmed kommer ut på marknaden. Sammantaget riskerar årets förändringar att sakta ner takten på omställningen till miljövänligare bilar och försvåra möjligheterna att nå transportsektorns klimatmål till 2030. Om förnyelsen av bilparken hämmas påverkas även trafiksäkerheten negativt i ett längre perspektiv.
En ny tillfällig nedsättning för miljöbilar skulle lindra konsekvenserna
Trots att många remissinstanser, inklusive BIL Sweden, riktade stark kritik mot förslaget på den nya bilförmånsberäkningen gjordes inga justeringar. Kritik riktades bland annat mot valet av tidpunkt, att genomföra förändringen vid ett halvårsskifte. Men också mot analysen av kostnaden för privatägd bil som saknade koppling till den ökande andelen privatleasing, 50 procent av den privata marknaden, och som ger en annan kostnadskalkyl. Därtill bortsåg man ifrån att många med bilförmån betalar leasingkostnaden genom bruttolöneavdrag (personalbil).
Om något positivt ska lyftas fram är principen om neutral och likformig beskattning bra, men den bakomliggande analysen leder fel. Förändringen av prisdelen i schablonberäkningen, dvs värdeminskningsavdraget, från nio respektive 20 procent till 13 procent för alla bilar oavsett värde förenklar modellen. Det är också bra, även om nivåerna kan diskuteras, för det är viktigt med lika behandling av prissegmenten då värdeminskningen enligt utredningen inte varierar.
Det är också positivt att den permanenta nedsättningen kvarstår, som innebär att nybilspriset för miljöanpassade bilar vid beräkningen ska sättas ned till nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil. Den permanenta nedsättningen är en mycket viktig komponent i förmånssystemet så länge den miljöanpassade tekniken är dyrare. Men den ger inte tillräckliga incitament för omställning av fordonsflottan.
Årets förändringar kommer i viktigt skede för industrin som har många nya elektrifierade modeller på väg ut på marknaden. Därtill har Sverige högt uppsatta klimatmål och en nollvision inom trafiksäkerheten. Därför är vi i grunden kritiska till de höjda förmånsvärdena och hade helst sett, nu när höjningen ska träda i kraft, att regeringen infört en ny tillfällig nedsättning av förmånsvärdet för laddbara bilar och gasbilar. Det skulle mildrat kostnadshöjningarna för konsumenterna, stimulera utvecklingen av laddbara bilar och möjligheterna att nå våra klimatmål.
Sofia Linder, chefekonom BIL Sweden